Att utmana sig själv…

I morgon åker vi till Unik Meet i Falköping. Jag och två lärare ska inte bara få ta del av vad andra har att berätta, utan vi ska också få tillfälle att utmana oss själva, genom att sätta ord på hur IUP- processen ser ut på Kronan. Känns spännande att få berätta för andra om vår fina verksamhet och vår syn på lärande.

 

 

 

Hur behåller man gnistan?

Jag och kollegan träffade de nyfikna, de som kanske kan tänka sig att bli skolledare och som vill veta mer om uppdraget. De var inte bara nyfikna, de var frågvisa också… ställde bra och genuint intresserade frågor. En fråga som vi fick stannade kvar  … Ni är ganska nya nu och motiverade, engagerade och inspirerade, hur tror ni man orkar behålla gnistan och vara drivande i skolutveckling om x antal år???

För mig är själva drivkraften är att utveckla, att ha en vision, en bild av vad skola skulle kunna vara. Det är också att leda,  att få flera att förstå och dela den bilden. Det krävs tålamod, uthållighet men också kraft och energi. Men kraften finns inte i förvaltandet utan i själva utvecklingen. Att röra sig framåt är det som ger energi. Bra att ha i åtanken långsamma dagar 🙂

Halv 8 kom vaktmästare

Vi sitter i mjuka fåtöljer i en källarlokal en tidig morgon, stearinljusen på borden är tända men det känns ändå lite ruggigt och hjärnan är morgonseg. Men hans historia griper tag i en…

Varje morgon klev han upp extra tidigt för att gå till skolan, Väckarklockan satte han själv, ingen hemma brydde sig ändå. Ibland fanns det att äta, ibland inte… det gjorde inte så mycket, han hade ändå bråttom. Ofta var han så tidig att han fick sitta och vänta en lång stund utanför skolan.

Inte tänkte nån på att han satt där, ingen funderade över varför han kom nästan en timme tidigare till skolan varje dag. Nu är han vuxen och berättar om sin skolgång om sin barndom och om att växa upp  tillsammans med en mamma som missbrukade och en dröm om en frånvarande pappa. Och om hur han varje morgon klev upp extra tidigt för att få en stund på tu man hand tillsammans med den personen som betydde något, som var den som såg honom, som var räddningen. Jag gick till skolan tidigt varje morgon, för halv 8 kom vaktmästaren. 

Inga handlingsplaner, massagesagor, meditationsövningar, hittadigsjälvkurser, litteratur om vänlighet eller projekt, kan ersätta en närvarande medmänniska, någon som ler, förstår, klappar på axeln eller sätter på ett plåster när det behövs. Tänk så lite det behövs ibland för att betyda något för någon, på riktigt. 

 

 

Att kunna för ett resonemang

Fantastiska Erica föreläste hos oss på Kronan. Hon berättade att ordet resonemang får 645 träffar i lgr-11.  På svenska akademins ordlistas hemsida står det:
Resonemang  att resonera
Resonera  språkas vid, att utbyta tankar, genomföra eller framföra en tankegång

Det får mig att fundera lite grann kring kulturen i skolan vad gäller ordning, lugn och arbetsro…
Det tysta klassrummet har genom åren förknippats med arbetsro och lärare som lyckats få klasser tysta har traditionellt ansetts som skickliga. Ibland har jag hört lärare oroligt säga ”att nu tyckte du säkert att det var rörigt den här lektionen, det blev så pratigt….”

Men är det möjligt att ha en undervisning som utvecklar elevens förmåga att föra resonemang i det tysta klassrummet?  I det klassrum där enbart lärarens röst hörs? Svaret känns självklart, för mig i alla fall.

I vår kommer jag på jakt efter det ”Flerstämmiga klassrummet”

 

 

 

 

 

Tänk utanför boxen, håll dig innanför ramarna

Har fått i uppdrag att tillsammans med en kollega prata om ”inspirerande ledarskap” inför ett gäng som är nyfikna på uppdraget att vara rektor. Vid förfrågan var första tanken naturligtvis men hur tänkte de nu? Jag???
Andra tanken var nog mer hmm, tja, kanske… jag är inspirerad och jag är ju motiverad, alltid kan man bidra med nåt… 

Nu börjar tillfället närma sig och gemensam planering med kollegan är inplanerad inom alldeles på tok för snar tid, hade ju tänkt att vara lite förberedd.  Vid sådana här tillfällen far tiden förbi snabbare innan man hinner bokstavera planering.

Att prata om drivkrafter, motivation och inspiration ihop med ledarskap… det är inte sockerdricka eller kanske är det just det som det är?!?

Att vara rektor innebär att man har många ramar att förhålla sig till. Skolan är starkt reglerad och styrd av lagar, förordningar, regelverk och inte minst ekonomi från såväl stat som kommun. Frågan är om regelverket har en hämmande effekt eller om det skapar trygghet. Att om man är kunnig och trygg i uppdraget så ger det i sig en stor frihet.

En av mina drivkraft är att tänka försöka tänka utanför boxen, att utmana sig själv, sin verksamhet, traditioner och kulturer, men kunna hålla sig inom ramarna. Allt blir så mycket enklare när man har på sig sina möjlighetsglasögon och ser det man kan göra. Kanske är det en av de sakerna som är värda att berätta för de nyfikna… att det mesta går och att vägen till arbetet blir enklare om man gör bestämmer sig för det.

Jag ska anstränga mig 2012

Nytt år,  nya förhoppningar, nya chanser…. eller bara samma som förut?

Själv gick jag på julledigt ganska sliten, med känslan att inte en dag till hade jag orkat, med känslan av att jag gett sista blodsdroppen. Jag tror ni vet, jag tror att det var fler än jag som kände så, som om mållinjen inte kom en sekund för sen.

Så var jag ledig, ledig och ledig och lite mer ledig men kunde inte hitta den där självklara inspirationen och motivationen. Jobbade nån dag och kände efter…. ok, men inte mer. Började bli lite orolig tänk om jag tappat bort mig.

Så blev det nytt år och nya löften skulle ges, lite halvhjärtat och bagatellartat hasplade jag fram nåt lagom personligt. Sen närmade sig jobbstart och då kvällen innan då kom den äkta inspirationen, kicken. Från ett ganska oväntat håll... Då hittade jag mitt löfte för 2012… jag ska anstränga mig mer! Anstränga mig för att alla våra elever ska lyckas oavsett vilken bakgrund, hemförhållanden eller nationalitet man har. För att möjligheterna ska bli fler än omöjligheterna. Anstränga mig för att delaktighet och inflytande ska gälla på riktigt, anstränga mig för att motverka utanförskap. Så tack Navid Modiri för mitt löfte 2012, jag ska anstränga mig mer.