Vi gör rätt när vi kan!

Lilla E rynkar pannan i djupa veck, han sliter med sina bångstyriga bokstäver. Målet med lektionen är tydligt skrivet på tavlan på smartboarden ”vi ska skriva så andra kan läsa vad vi skrivit”. Det är ett av de första försöken att skriva för hand, ett första steg att börja utveckla en handstil. Annars, med hjälp av datorn, är de författare och läsare av stora mått och de flesta har kunnat läsa och skriva länge nu.

Lilla E har haft en lång väg till sitt läs- och skriv, en lång uppförsbacke men nu har han växt vill och kan. Fröken visar på tavlan hur bokstäverna ska stå på linjen, som hon står på golvet. Hon skriver ordet ”Först” det ska vara stor bokstav i början på meningen, man ska göra punkt. Lilla E har varit uppmärksam och lyssnat noga, han sätter igång att jobba direkt när han får texten han ska skriva av, det är en text som han själv varit med att skriva på datorn. Lilla E vill visa mig det han skrivit och få lite hjälp, han är inte riktigt nöjd med sitt resultat, det bekymrar honom.

Jag kikar på hans text som han plitat ner så fint. Varje mening ska börja med ”Vi” men förvånat upptäcker jag att E har skrivit ”Fi” varenda gång, förbryllande tycker jag. Jag frågar honom, han tittar förvånat på mig och pekar på tavlan ”stor bokstav”. Då går äntligen ljuset upp för mig, E har missuppfattat det fina stora F i början på Först som att det är en symbol för stor bokstav.  Jag visar och förklarar, i början på varje mening blir det nu ett stort och fint V som i Vi.

Vi gör rätt när vi kan, vi gör rätt när vi förstå, detta gäller oss alla och främst naturligtvis barn. De ställer inte till det, de bråkar inte, de gör inte fel för att de vill, för att göra det svårt för oss vuxna. De gör efter hur de förstår och hur användarvänlig situationen är för dem. Vi har ansvaret att försöka förstå för att de ska lyckas.