Rektor 2.0

För två år sedan myntade min rektorskollega begreppet Rektor 2.0. Det var i London i samband med den stora IT- och utbildningsmässan BETT. Vi var ganska nya kollegor då och jag var väldigt ny rektor. Det skedde som det mesta gör, utanför mässhallen. Vid ett rödljus utbrast hon ”jag ska bli rektor 2.0, jag ska bli en uppgraderad rektor.” Begreppet har följt med oss sedan dess och har blivit synonymt med ett nytt och uppgraderat ledarskap. Det handlar väldigt lite om IT och mer om att göra nytt, på nya sätt, att ha tydlig vision och tydliga målbilder. För att förändra elevernas lärmiljö måste vi förändra lärarnas och det startar i våra ledarhandlingarna. Våra pedagogiska konferenser och vårt utvecklingsarbete förändrades där och då och har utvecklats mycket sedan dess. Inte hade vi väl anat då att vi ett par år senare skulle berätta om vårt arbete för kommunens alla skolledare tillsammans med den golfande itpedagogen.

Det är i klassrummet det händer!

Alltför ofta har stora digitala satsningar gjorts med förväntningar om att någon form av revolution ska ske. Men det enda som händer är att smartboardar används som dyra projektorer, apphysteri utan pedagogisk tanke, datorer fungerar som skrivmaskiner. Skolutveckling kommer inte utifrån, inte genom satsningar på ny teknik eller skolutvecklande konsulter.
Många lärare upplever att de lämnas ensamma med en diffus förväntan om att de borde göra något men vet nog inte riktigt vad. Visionerna och målbilderna måste finnas i den egna organisationen och ägas av de som ska förverkliga dem, tillsammans med de som ska leda och skapa förutsättningar.

För mig är klassrummet inte en fysisk plats utan en bild av skolans inre arbete. En bild av det viktiga som sker i undervisningen i lärarens möte med eleven och elevernas möte med varandra. Det är i klassrummet det måste hända, förändring och utveckling, det är där förändringsarbetet betyder något för den enskilda eleven. Forskning kring framgångsfaktorer i undervisningen visar på att i särklass största betydelsen för elevernas resultat är en bra lärare. En lärare med förmåga och engagemang att skapa goda relationer, som har höga förväntningar, som kan skapa struktur i undervisningen och har ett formativt förhållningssätt.

Yttre krafter som processtöd, handledning,föreläsningar forskning och sociala medier kan ge inspiration, stöd och hjälp, fungera som katalysatorer, det kan ge ny kraft och fart men det måste bottna i det egna ”tänket”, de egna bilderna. Skolledare och lärare är förändringsagenter i sin egen verksamhet, de är de som måste göra verkstad. För det är i klassrummet det händer!

Vi kan göra skillnad och en fin fisk

På Kronan är det ”fina fisken” som gäller, förhållningssättet som förstärker det positiva och utgår från det som fungerar. Fina fisken handlar om kraften i goda relationer, att vi alla vill befinna oss i meningsfulla och lustfyllda sammanhang. Alla vill vi lyckas och få känna att vi duger. Enkelt men ändå så svårt, det är lätt att hitta fel och svårare att ”möjligfiera”. Kvällens pedagogiska konferens blev en ”finafiskenfilmfestival” med röd matta, nomineringar, applåder och skratt. Under prisutdelningen delades 500 söta och salta sillar ut, vackert inslagna i små påsar. Filmerna, de hade våra duktiga lärare gjort i sann ”finafiskenanda”, inte en hemsk haj så långt ögat kunde nå.